Ulvsunda är det tidigaste i skrift belagda ortnamnet i Stockholm. På en runsten från 1000-talet berättas om en god bonde Björn som byki : ulsunti (bodde i Ulvsund).
Stenen hittades nära Lillsjön, när man skulle rensa upp bäcken från Judarnsjön 1860.
Den restes upp vid Norrby båtsmanstorp. Tyvärr utsattes den för skadegörelse i omgångar och nu återstår tre fragment, som förvaras på Stockholms stadsmuseum.

Gården Ulvsunda är omnämnd i skrift 1347 vlphsunde och levde kvar in i modern tid. Merparten revs dock 1938 (endast mejerivillan kvarstår). Fältmarskalken Lennart Torstensson lät 1644-45 bygga Ulvsunda slott. Det dåvarande godset omfattade bl.a. Nora, Riksby, Linta, Glia, Ranhammar, Norrby, Lillsjönäs, Margretelund, Johannelund, Svartvik, Sandvik, Traneberg och Alviken.

Strax före sekelskiftet 1900 började tomter avstyckas från Lillsjönäs för egnahemsbyggen (främst sommarnöjen). 1903 avstyckades tomter från Ulvsunda varvid Kungsholms villastads utveckling tog sin början (vid midsommar fanns 7 villor och 10-12 under byggnad). Kungsholms villastads fastighetsägareförening bildades 1904 (Stockholms äldsta villaägareförening). När staden köpte huvuddelen av egendomen 1904, undantog säljaren ytterligare 85 tomter för detta ändamål (1908 var ett 70-tal tomter bebyggda).

Från 1914 avstyckade staden tomter till Ulvsunda trädgårdsstad (flertalet upplåtna 1925). 1908 - 1916 bestod gatubelysningen av Luxmans-lampor (fotogen), som tändes av "lyktgubben" S.O. Andersson var kväll (i fastighetsägareföreningens regi), men släktes automatiskt. Elbelysningen kom 1916.

Landshövdingehusen byggdes 1917-18 (i ett stadsplaneförslag 1912 var de tänkta att stå i kvarteret Lertaget). De första hyreshusen i kvarteret Landstinget byggdes 1929.
Ny hyreshusbebyggelse tillkom i mitten 1980-talet vid Margretelundsvägen och i kv. Nipfjället (i sammanhang med Traneberg). Ett kontorshus och flera bostadshus tillkom i Lillsjönäs (Sunnanstigen/ Drottningholmsvägen i sammanhang med Riksby/Abrahamsberg).
Ulvsundavägen var länge en liten centrumbildning. Men mot slutet av 1900-talet upphörde butiker med livsmedel och andra dagligvaror och närservice. Posten lades ned. Numera finns bara konsumbutiken på Tranebergsvägen kvar. För övrigt har näringsverksamheten tagits över av mindre lokalbetonad verksamhet, försäljning av bilar, kakel, bad-. och köksinredning, tryckerier etc.

I Stockholms byggnadsordning sägs att trädgårdsstadens sammanhållna gatubild skall bevaras, att ny byggnader utformas på trädgårdsstadens villkor, att gaturummets tydlighet och vegetationsprägel bibehålls. Ulvsunda omfattas av dessa riktlinjer. Trots detta dyker hot om exploatering av våra natur- och kulturmiljöer allt oftare upp. Stora delar av Slottsparken kan komma att bebyggas med bostäder. Detsamma gäller Britadal och Margretelund, Ulvsundaberget och Lillsjöparken. Hitintills har hoten kunnat avvärjas men vår uppmärksamhet måste skärpas.

Tyvärr blir det politiska styret allt mer maktfullkomligt, trots att stadsdelsreformen uttryckligen skulle verka i motsatt riktning. Allvarlig kritik mot detta framfördes i en utredning våren 2001. Slå vakt om Ulvsundas kultur- och naturmiljöer.

År xxxx hade Ulvsunda:
1916 277 inv.,
1925 1152 inv.,
1935 2414 inv.,
1945 3429 inv.,
1955 3009 inv.,
1965 2700 inv.,
1975 1810 inv.,
1985 1753 inv.,
1995 1991 inv.

Befolkningsmaximum på 3449 inv. nåddes år 1946, varefter invånarantalet sjönk till ett minimum på 1593 inv. år 1991. Därefter har en ökning åter skett till 2057 inv. vid millennieskiftet 1999/2000.
Färsk statistik från USK om Ulvsunda finns på Bromma stadsdelsnämnds hemsida.

Namnskicket på gator och allmänna platser har förändrats med åren. Till en början angavs adresserna med namn på villorna + stadsdels-namn t.ex. Villa Wickebo, Kungsholms villastad eller Villa Stenhyddan, Lillsjönäs (den sistnämnda adressen gällde till den senaste postnummerreformen på 1990-talet).
Både hus och vägar fick ofta namn efter de inneboende t.ex. Gustenhill, Augustenborg, Alfredsberg, Eriksvägen, Strandbergsbacken (=Klyftvägen) och Bergströms backe (=Ortalabacken) o.s.v. Första stadsplanen kom 1911. Jfr BHÅ 1998.

Några gatunamn är ursprungliga (de från 1916). 1924 tillkom namnen med anknytning till furorna på Lövåsen och de med anknytning till Ulvsunda slotts ägare.
Äldre namn i denna sammanställning är hämtade från gamla kartor t.ex. de vackra Linta- [1710] och Ulvsundakartorna [1743]. De är väl värda att åter lyftas fram ur glömskan t.ex. Långängen (löten norr om Lillsjön.

Men också namn ur de tidigare stadsplanerna som Ortalabacken (se d:o resp. Tegelsjögränd) förtjänar att återupplivas.Några uppslagsord hör egentligen till angränsande stadsdelar, men räknades förr till Ulvsunda. Ulvsundagodsets ägor omfattade ju stora delar av Bromma. Stadsdelen Kungsholms Villastad / Ulvsunda är ju långt äldre än sina grannar, som exploaterades först flera decennier senare.


Affärer och annanservice (jfr Kafféer resp. Restauranger):
Bagerier: Prästgårdsbageriet / Konditori Repris (Ulvsundavägen) har upphört
(Åkerhielmsgatan 34) har upphört
Wahlbäcks bageri (Ulvsunda Slottsväg 38 ) har upphört
Estniska bageriet, Elnas bageri (Grindstuvägen) har upphört
JA Jönsson (Britadal) har upphört
Blomsteraffär: Sanders (Ulvsundaplan)
Frisörer: (Ulvsundavägen resp. Ulvsundaplan)
Färgaffär: Ulvsunda färgaffär /Gösta "Knivsta" Sandberg/, jfr Brandstationen (Ulvsundavägen).
Upphörde juni 2001, en del av inredningen hamnade på museum.
Livsmedel: Kungsholms villastads handelsförening u.p.a. (Slottsv. 11) har som efterfoljare Konsum Coop
"Ko-Perssons" speceri- och viktualieaffär fanns i källaren till Almeborg, Lillsjönäs
Klintbergs / Gaberts (Ulvsundavägen) har upphört
Fiskaffären (Ulvsundavägen) har upphört
Bromma Chakuterifabrik (Drottningholmsvägen)
Låssmeder: (Ulvsundavägen resp. Ulvsundaplan) har upphört
Mjölkaffärer: Mejerivillan (Lillån, Johannesfred)
"Brodéns" (Åkerhielmsgatan 20)
Skomakare: Marschalls (Fältmarskalksvägen 1) har upphört
(Grindstuvägen) har upphört
Sybehörsaffär: (Vendelsrovägen/Ulvsunda Slottsväg) har upphört
(i Centralvillan på Ulvsundavägen) har upphört
Tobaksaffär: Östlings (Ulvsundavägen) har upphört

Alfredsberg, ett av Kungsholms villastads första flerbostadshus [1903], Stockholms första med centralvärme. Namn givet efter Alfred Lindström (jfr Lindströmsbacken).
ALVIKSSKOLAN (Bromma skola 1882) hade länge postadressen Kungsholms villastad resp. Ulvsunda. Stadsdelarna Alvik och Traneberg växte fram först på 1920/30-talen. BHÅ 1977 & 1988.
Andvägen, Lillsjönäs koloniområde (Iris koloniträdgårdsförening), Riksby.
Arlavägen, före 1924 namn på del av Öknavägen nära Ulvsunda slott (nuvarande Margretelundsvägen).
Aronssonsbacken var före 1924 inofficiellt namn på Fältmarskalksvägen från Lövåsvägen österut.
Augustenborg låg till 1/4 1985 där Grottparken fritidsträdgårdar nu ligger. Jfr Torsborg resp. Villa Stenhyddan.
Baldersvägen (1916-1924), tidigt namn på Klyftvägen.
BARRSTIGEN (1924), på bergsåsarna växte storvuxna furor (jfr närbelägna gatu- och kvartersnamn på temat skog). Vid Villa Furuhöjden fanns det fornlämningar (se Lövåsen). Lillsjönäs Villastad hade villor vid västra delen, rivna till förmån för hyresbebyggelse. Konsumbutiken på Barrstigen stängdes 1977.
Bergfotsvägen (t. 1936), namn på del av tidigare Margretelundsvägen (nuvarande Grindstuvägen). Jfr kvarteret Bergfoten.
Bergströms backe (1904-1916), tidigare namn på Ortalabacken (se detta ord).
Namnet efter ägaren till villan Carlberg bakom nuvarande hyreshuset på Åkerhielmsg. 14, husgrunder finns i trädgårdsanläggningarna bakom huset.
BIELKEVÄGEN (1924), en tid Bielkegatan, har sitt namn efter Thure Gabriel Bielke, greve och riksråd, ägare till Ulvsundagodset 1731-1763. Avstängd mot Ulvsundavägen.
Bindleden (1916-1924), tidigare namn på Törestigen.
Biodling: Bröderna Forsberg i Villa Götha Åkerhielmsgatan 12 hade ett stort antal bikupor på sina tomt.
Blåmesvägen, Lillsjönäs koloniområde (Iris koloniträdgårdsförening), Riksby
Boställsvägen hade namn efter Ulvsunda prästgård (1914-1971), nuvarande Ungerska huset. Ursprungligt namn på Lövåsvägen (jfr följande ord).
BOSTÄLLSVÄGEN (1924), kallades tidigare Siwertzvägen. Författaren Sigfrid Siwertz hade en tid (1905-1911) sitt hem här (det tidiga gatunamnet åsyftade dock hans fader). I romanen Selambs är förebilderna Ulvsunda slott (Trevinge) och Huvudsta (Selambshov) på andra sidan Ulvsundasjön. I "Vindträta och strömkantring" i memoarsamlingen "Att vara ung" (1949) berättar författaren om sin Ulvsundatid, se Litterära citat om Ulvsunda. (BHÅ 1951 s 64-76, BHÅ 1998)
Bragevägen (1908-1924), namn på väg i Kungsholms villastad.
Brandstationen. Polisstationen (se d:o) kompletterades 1919 med en brandstation, Ulvsundavägen 32 (nedlagd 1976). I huset fanns också affärslokaler, bl.a. föregångaren till Ulvsunda färghandel, som drevs av Hjalmar Näslund, och bostäder (sedermera Bostadsföreningen u.p.a. Brandstationen).
Britadal, Öknavägen 20-28 (Margretelundsvägen 116-124), området mot sjön mellan Lådängen och Lillsjö-kanal. I gathuset, Stora Britadal (Villa Britadal), av sten byggt 1908 (nr 20/116), fanns J.A. Jönssons bageri och där bodde ackuschörskorna Victoria Börjesson (barnmorska med distrikt från Essingeöarna till Hässelby) resp. Elin Maria Kjellin. Bakom gathuset fanns ett gårdshus av trä, Lilla Britadal. Britadal revs i slutet av 1970- talet.
(BHÅ 1998).
Alldeles öst om Britadal, mot båtvarvet, finns rester av en mur (en väg ledde ner mot Johanssons stall). Nedanför denna fanns mängder av kolstybb och porslinsskärvor. Finns samband med Ulfsunda Porselainsfabrique? Se Drottning Kristinas ek (Ulvsundaeken).
Brodéns. På Åkerhielmsgatan 20 i Villa Lyckarp fanns länge en mjölkaffär som drevs av Brodéns. Efterföljare var herr och fru Karlsson.
Bromma kommun gick upp i Stockholms stad 1916. Stadsdelsreformen gjorde att Ulvsunda, från 1/1 1977, kom att tillhöra Västerleds stadsdelsnämnd (se d:o). Fr. o m. den 1/1 2000 slogs denna ihop med Bromma stadsdelsnämnd, vars territorium åter motsvarar den forna Bromma socken (och kommun).
Bromma rote (nr 35) en del av Stockholm 1916-1926. Rotemanskontoret låg på Alviksv. 1. BROMMA STADSDELSNÄMND (Sdn 5). Vid Stadsdelsreformens införande tillhörde Ulvsunda Västerleds stadsdelsnämnd. Västerled (Sdn 7) och Bromma (Sdn 6) slogs ihop 1/1 2000. Bromma östra arbetsstuga verkade 1923-1941 i huset på Ulvsunda slottsväg 19.
Se Slottsvägen (VF 1/89 resp. BHÅ 1990)
Brommahallen, Stockholms Spårvägar (SS). Den 14 oktober 1942 togs de första spadtagen för spårvagnshallen i Alvik (ersatte den vid Lillsjöplan). P.g.a. detta måste Ulvsunda Grindstuga rivas och Tranebergsvägen få en ny sträckning. I början av 1990-talet såldes verksamheten till Swebus. Byggnaden närmast Skolberget revs efter midsommar 1997 och en ny verkstadshall för den nya snabbspårvägen (anslutningstunnel under Alviksskolan) byggdes 1998. Jfr Ulvsundabanan resp. Ängbybanan.
Brommavägen, en tid namn på det som nu är lokalgatan utefter Drottningholmsvägens norra sida mellan Ulvsundaplan och Abrahamsberg (1916-1935 också på Drottningholmsvägen från Tranebergsbro i nuvarande Gustavslundsvägen till Brommaplan med fortsättning i Spångavägen). Nära Lövåsen låg Kafé Hvilan, en bit längre bort Café Lugnet. Jfr "Dårarnas väg" resp. "Västra riksvägen".
Bränder i Ulvsunda.
Lådfabriken
Båtvarvet 31/12 1953
Hus på Åkerhielmsgatan
Spårvagnshallarna, Lillsjöplan 1982
Hus på Smedjevägen
Båtvarvet 13/5 2000
Busstrafik. P. August Kindgren startade 3 maj 1907 (enligt vissa uppgifter redan 1906) Ulvsundas första busslinje Kungsholms villastad - Kungsbroplan (Lillsjönäs var ändhållplats). Den trafikerades med två 4-cylindriga bussar (24-28 hk), "fullt tillräckliga att taga de backar som förekomma å vägen". "Karosseriet solidt och på samma gång smakfullt". De var tillverkade av Societé des Automobiles Delahaye i Paris, levererade av AB Gustaf Eriksons Automobilfabrik och "afsedda för 17 passagerare" (10 inne, 6 ute på plattformen och 1 bredvid föraren). Resan tog 15-20 min i vardera riktningen och gick varje halvtimme från båda ändhållplatserna morgon till kväll. Till en början kördes bussarna av franska förare. En olyckshändelse inträffade vid Konradsberg på Kungsholmen, en buss körde i diket och välte. Redan efter ett år lades trafiken ner (18/5 1908).
Lillsjönäs missionsförsamling använde senare bussgaraget till "missionshydda"
(VF 4/85). Jfr Lillsjönäs gård.
Buss Ulvsunda – Drottningholm från 1921, till Bällstabro från 1925, sedan 1930 ett flertal busslinjer (t.ex. linje 63).
Båtvarvet. Flera båtvarv ligger vid Ulvsundaviken (i Britadal, på Lådängen och i Margretelund). Där finns Ulvsunda båtsällskap (UBS), Johannesfreds båtklubb, Lillsjönäs båtsällskap, Margretelundsvarvet (MBK), Tre Kronor motorbåtklubb, Rörstrands båtklubb, Stockholms segelsällskap, Bromma båtsällskap m.fl.
Gällande översiktsplan föreslår bostadsbebyggelse på stora delar av varvsområdet.
Ulvsunda båtsällskap härjades av en katastrofal vådeld 31/12 1953, då flera hundra båtar förintades. Johannesfreds båtklubb i Britadal drabbades av vådeld den 13 maj 2000 då 35 båtar, varav några veteranbåtar, blev lågornas rov. Även Ulvsunda båtsällskap drabbades, men turligt nog hade man dagen innan hunnit få de flesta av båtarna i sjön, men 15 brann upp.
Café Lugnet låg vid Ekbacken (Drottningholmsvägen) i f.d. Lillsjönäs villastad. Det hade en veranda uppbyggd på kolonber och gav ett ganska pampigt intryck. Här var hålligång och i kaffeets inre serverades starka drycker, många rastande chaufförer fick sig nog alltför många "knappar innanför västen". Kaféidkare var H.S. Krig.
Café Hvilan låg i Lillsjönäs (detsamma som föregående ?).
Drottning Christinas ek (Ulvsundaeken) i Britadal är en sedan länge murken men stilig stubbe med en omkrets på över 5 m dvs den var i sin glans dagar en jätteek. Naturminne SNoK 230, BHÅ 1947 & 1993. Jfr nästa ord.
Drottning Christinas källa ligger i Trafaldighetsbacken (26 m.ö.h.) i Timmerfallet i stadsdelen Stora Mossen (källsprång för Slottsbäcken). Den är en s.k. trefaldighetskälla, som rinner mot norr. På Trefaldighetsnatten (lördagen efter Pingst) skulle man dricka källa för hälsa och bot. I samband därmed festade och dansade man. Det är väl knappast troligt att drottning Christina besökte källan (men hon besökte Ulvsunda slott vid midsommartid 1647). Se Brommatidningen TRÄDGÅRDSSTÄDERNA, nr 2/1927.
Jfr föregående ord.
DROTTNINGHOLMSVÄGEN (1885). Den nya "kungsvägen" till Drottningholm invigdes 19 augusti 1787 av Gustaf III . Från den första Tranebergsbron gick vägen ungefärligen i nuvarande Tranebergsvägen, förbi Wijdängen, Grindstugan mot Ulvsunda dragontorp och vidare i Gustaf III:s väg. Tranebergsbro nummer två byggdes omkring 1850 och "kungsvägen" kom då istället att gå i nuvarande Gustavslundsvägen. Sträckningen mot Brommaplan kom till 1930. Mellan Ulvsundaplan och Abrahamsberg låg dessförinnan Lövåsens koloniträdgårdar. Vägnummer 275. Jfr Brommavägen.
VF 2/87 & BHÅ 1987.
"Dårarnas väg", var folkhumorns namn på Brommavägen när den byggdes ut i mitten av 1930-talet. Man ansåg den få alltför vidlyftiga dimensioner. Förespråkarna ville kalla den "Västra riksvägen" (se detta ord).
Ekbacken, området mot Drottningholmsvägen mellan Lövåsen och Lillsjönäs gård där det växte många stora ekar. Först byggdes där villor i Lillsjönäs villastad. Flera ekar fick stryka på foten vid den moderna Drottningholmsvägens dragning och exploateringen för hyreshus, men några storekar återstår.
Se Café Lugnet.
Elidavägen (-1924), tidigare namn på del av Öknavägen nära slottet (nuvarande Margretelundsvägen).
Elinshov låg på Slottsvägen 11 (se Kungsholms Villastads handelsförening). Villastadens lykttändare bodde i Elinshov.
Eriksvägen (omnämns 1908), tidigt vägnamn i Kungsholms villastad, obekant var. "Essingeledens Brommagren". Redan 1946 planerades en ny förbindelse från Aspudden i Stockholms södra förorter till Alvik (Bromma Nyheter 21/1946). Den var lik det förslag som presenterades på 1980-90-talen. För Ulvsundaborna ter sig förslaget att låta den gå i tunnel under Ulvsundavägen vara ett gott förslag. Våren 2000 och hösten 2002 dök förslaget upp på nytt, hur går det denna gång? Jfr Lillsjöparken.
Fasanvägen, Lillsjönäs koloniområde (Iris koloniträdgårdsförening), Riksby.
Fiskartorpet eller Lilla Margretelund låg i skogsbrynet i nuvarande kvarteret Brånberget (bakom industrierna). Andra fiskartorp fanns vid Lillsjön och på Näset (Johannesfrid). Formbruket, en tid namnet på porslinsfabriken vid Margretelund (se detta ord). Man tillverkade nämligen formar att gjuta sockertoppar i.
FORSTENAVÄGEN (1924), Forstenabacken. Ulvsunda slotts byggherre, Lennart Torstensson föddes på sätesgården Forstena vid foten av Hunneberg i Västergötland.
Fårhagen, f.d torp vid Lillsjöns västra strand. Det finns med på Lintakartan från 1710. Namnet är otydligt skrivet och svårt att tyda (ser ut att vara "Parhögen"). På Brommakartan 1829 finns på samma plats ett bränneri. Finns samband med ett eller två fiskartorp (och enligt vissa uppgifter Linta dragontorp, sedermera flyttat till Abrahamsberg, Ulvsunda dragontorp), som funnits vid Lillsjön?
FÄLTMARSKALKSVÄGEN (1924) kallades först Lövåsvägen. Lennart Torstensson var fältmarskalk.
Gamla landsvägen, namn på gamla "kungsvägen", nuvarande Tranebergsvägen, sedan den andra Tranebergsbron blivit klar omkring 1850. BHÅ 1987.
GLIAVÄGEN (1924), Riksby. Brommas kanske första "riktiga" väg var den forntida kyrkvägen mellan Ulvsunda slott och Bromma kyrka. Den ledde förbi Glia by. VF 1990 & BHÅ 1992 GRENVÄGEN (1916), en "gren" till Ulvsundavägen (avstängd mot genomfartsleden). GRINDSTUVÄGEN (1937) hette från början Margetelundsvägen (jfr Bergfotsvägen). Vid infarten till slottet fanns Grindstugan eller Stenstugan (Tranebergsv. 109). Den var från 1700-talet och revs 1943 när SS (SL) byggde spårvägshallarna. De stora grindstolparna (på vilka man med lite god vilja kan läsa årtalet 1756) flyttades 1945 till nuvarande infarten vid Ulvsunda slottsväg/ Boställsvägen. Tidigare gick Grindstuvägen ihop med Tranebergsvägen mellan Alviksberget och kvarteren Grindstugan och Grindstolpen, förbi Vidängen och Alfredsberg.
På tomten i hörnet Tranebergsvägen 100, låg villa Hörningsberg (1904- 1966) dit Brommas första Speceri- och Viktualieaffär flyttade (den låg en tid på Övre Gustavslund). Ägaren till Röda affärn, Johan Olofsson, kallades ofta Flott-Olle. Affären var ända till slutet en äkta "diversehandel". Där inrymdes också poststationen Kungsholms villastad från 1/5 1905 till 1/7 1922.
På Grindstuvägen 28 låg A. Johan Lundgrens tunnbinderi 1906-1956, rödmålade byggnader bredvid villan Rundal (BHÅ 1977). Elnas bageri / Estniska bageriet bakade surdegslimpor. Där Industrihuset i kv. Bergklacken byggdes 1971, låg förr "villa" Berga och en skrotfirma "Skrot-Nicke".
GROTTPARKEN (1616). Kanske har namnet uppkommit av några stenbrott som finns där eller av att parkträdens täta grenverk kan liknas vid en lövgrotta. Någon riktig grotta finns inte. Namnberedningen menade att namnet givits efter ett raserat fornminne(?).
Grottparken fritidsträdgårdar med 26 odlingslotter (2 586 m²) anlades 1988/89 på ängen nedanför Lillsjönäsvägen, där Augustenborg och Torsborg förut stod till 1985
"Gröna faran", var folkligt öknamn på tunnelbanan. När den invigdes 1952, var många rädda för de snabba tågen. Jfr Ängbybanan resp. Stora Mossen.
Grönvägen finns omnämnt i den tidigaste villabebyggelsen.
HAMRABACKEN (1930) en bit skogsväg som utgår från Klyftvägen, mellan kvarteren Jüterbog och Ortala. H. betecknar också sedan 1949 hela skogspartiet ända bort mot (f.d.) Ortalabacken. Hamra var en av Torstenssönernas gårdar i Uppland.
Harskåpet, se Lilla Margretelund.
Hemmet (Villa Hemmet, KV 42) låg där Lillsjöns fritidsträdgårdar nu ligger.
Henningsparken, backen från Elverket vid Lövåsen ner mot Lillsjön (kan dock ev. vara synonymt med Grottparken). Där åkte barn "bobb" och kälke isiga vintrar.
Herrängen finns med på en karta från 1743. Den sträckte sig från Margretelund (som inte var byggt då) till Svartvik. Boktryckaren Lars Salvius (1706-1773) skrev 1741: "Där skall ock fordom varit ett kloster, varefter lämningar ännu skola finnas på den s.k. Herreängen" (ej verifierat). Mellan herrgårdarna fanns förr en handelsträdgård. Ulvsundadelen av ängen är exploaterad för industriändamål (en bit äng finns kvar i Johannelund, Traneberg).
Hästängen [1743] låg alldeles norr om Lillån.
Inedal (KV 94), Norbergs tvätt vid Lillsjön. "Här torkas i sjöluft".
Iris koloniområde sträckte sig från Lillsjönäs upp mot Abrahamsberg och bort mot Riksby (föreningen bildad 1917). Det påbörjades som "potatisland" under första världskriget. Där öppnade Kungsholms villastads handelsförening en kolonibutik 1920. Nu återstår bara en liten rest med 58 lotter som Lillsjönäs koloniområde, resten flyttades 1939 till Riksby och Glia. Koloniverksamhet bedrevs tidigt i Kungsholms villastad (jfr Kolonivägen och Lövåsen koloniträdgårdar). BHÅ 1985.
JOHANNELUND gränsar till Ulvsunda. Tillhörde ursprungligen Ulvsundagodset. Efter avskiljningen omfattade Johannelund nära hälften av nuvarande Traneberg.
Kaféer:
Café Hvilan (Lillsjönäs)
Café Lugnet (Ekbacken, Lillsjönäs)
Kriegs Kafé (Margretelundsvägen)
Sofiero Café (Ulvsundaplan)
Kafé 10:an (Ulvsundaplan)
Kafé Hörnet (Ulvsundaplan)
Mossastugan (Stora Mossens backe)
Kaninuppfödning var vanlig under första världskriget t.ex vid Grindstugan. Jfr Biodling och Kolonilotter.
Karins stall, på tomten KV 88 Karinsborg (vid Lillsjönäsvägen). En tid användes stallet av en av stadens formän, som hade tre hästar.
Klyftberget, vanligt namn på Ulvsundaberget (jfr även Svenskberget).
KLYFTVÄGEN (1924) går genom en igenfylld klyfta i kanten av Klyftberget (den delar Ulvsundaberget i två halvor). Kvarteret Klyftan ligger i hörnet Klyftvägen/ Grindstuvägen. Vid seklets början kallades Klyftvägen för Strandbergsbacken eller Vickebobacken och 1916-1924 Baldersvägen (namnet Skogsbacken har också använts).
Koloniområden, se Iris, Lillsjönäs resp. Lövåsen koloniträdgårdar
Koloniträdgårdsföreningar (utan stugor), se Grottparkens resp. Lillsjöns fritidsträdgårdar. Kolonivägen (1908-1924), namn på väg i Kungsholms villastad före koloniträdgårdarnas införande (vet någon vilken väg som avses?).
Kriegs Kafé och kiosk låg nere vid Slottsbäcken i Britadal (Öknav. 34). Jfr Café Lugnet. Kungsholms villastad började byggas på tomter, som avstyckades från Ulvsunda 1903-1904. Tomterna var numrerade 1-113, men alla blev inte sålda före det Stockholms stad köpte marken. De ursprungligen sålda tomterna var på "fri grund" (ett flertal är det fortfarande). Kungsholms Villastads fastighetsägareförening bildades 1904 och bytte 1923 namn till Ulvsunda villaägareförening. Postadress före 1916. Jfr inledningen.
Kungsholms Villastads Handelsförening u.p.a. bildades 1907 på initiativ av villaägareföreningen och öppnade i Elinshov på Slottsvägen 11. Föreningen gick 1920 upp i Konsum Stockholm. 1939 flyttade "Kooperativa" in i nya lokaler på granntomten, varefter Elinshov revs. På nyåret 1989 rev man på nytt och ett nytt hus byggdes. Butiken öppnades åter som Servus den 10 maj samma år (numera Gröna Konsum). Se Iris koloniområde. "Kungsleden", förr ibland benämning på den gamla kungsvägen som byggdes av Gustaf III, nuvarande Drottningholmsvägen.
KVARNBERGET (Johannesfred), se Ulvsunda kvarnberg
KVARNBACKSVÄGEN (Riksby), jfr Ulvsunda Kvarnberg.
Kvarnstugan (Mölnar Stufwa 1743) är från 1700-talets början och var bebodd till början av detta sekel. Se Ulfsunda Wäderqvarn, BHÅ 1940. Stadsdelen Johannesfred.
Kända ulvsundabor:
Thure Gabriel Bielke, greve och riksråd / Ulvsunda slott
Gustaf Fredrik Åkerhielm (1776-1853), operachef / Ulvsunda slott
Gustaf S Åkerhielm, baron, överste kammarjunkare, statsminister / Ulvsunda Slott
Sigfrid Sivertz, författare
Gustav Lövås, revyskådespelare
Kulörten (Wiktor Andersson), skådespelare
Fabian Månsson, riksdagsman och författare
Fredrik Ström, riksdagsman och skriftställare
Pernilla Thunberg, skribent
m.fl.
Landshövdingehuset, Stockholms enda, byggdes 1917-18 som arbetarbostäder (c:a 50 lägenheter på 1 rum o kök. Det ritades av arkitekt Gustav Larsson, som också ritat de faluröda grannhusen på Fältmarskalksvägen och på Ulvsundavägen (på Smedjevägen byggdes ett nytt i början på 1990-talet). Landshövdingehuset renoverades 1969.
Lekparken vid Slottsvägen/Bielkevägen har både grus- och gräsplan, sandlådor och lekredskap. På vintern spolas skridskobana (villaföreningen har betalat installationen av belysningen). De stora pelarpopplarna började dö våren 1998, på sommaren var stora delar av kronorna torra och avlövade.
En lekpark finns i kilen mellan Åkerhielmsgatan/Slottsvägen (Trekanten).
En lekpark finns i skogspartiet i kvarteret Bergsryggen (Fältmarskalksvägen/ Smedjevägen). LILLA BÅTVARVSGRÄND (1963) betjänar båtvarvet mellan Margretelund och Johannelund. Där låg förr en handelsträdgård (några fruktträd står kvar) och där stod till mitten av 1980-talet Stockholms tjockaste ek (SNoK 229). Rester av den nedsågade jätten kan fortfarande spåras. I angränsande Johannelunds ekbacke finns den ovanliga oxtungsvampen.
Lilla Margretelund eller Fiskartorpet låg nära hörnet Missionsvägen/ Margretelundsvägen. På 1890-talet var det "slaktare Anderssons stuga". Ytterligare ett alternativt namn är "Harskåpet". Rivet 1936.
Lilla skogen [1743], Ulvsundagodsets skog norr om nuvarande Drottningholmsvägen (Ulvsunda och Traneberg). Jfr Ulvsundaskogen.
LILLSJÖN är en rest av ett sund som sträckte sig från Ulvsundasjön till Tyska botten ("Lintasundet"). Det avsnördes genom landhöjning vid vår tideräknings början. Idag återstår Judarsjön, varifrån en sedan länge kulverterad bäck rinner till Lillsjön (tillförs fortfarande vatten?), själva Lillsjön och Lillån. Förutom Judarbäcken rann förr en bäck från Stora Mossen och i forntiden en från Ranhammarsfältet (Glian?) ut i Lillsjön.
I olika skeden av Brommas historia har funnits både brännvinsbränneri och tvätterier (Inedal och Hemmet) vid sjön.
Förr var sjön mycket fiskrik. I ett fiskartorp bodde från 1870 yrkesfiskaren Karl-August Berglund. Han fiskade med ryssja, nät och långrev. Ofta rodde han fångsten in till Gamla Brogatan där hans fru sålde fisken på Hötorget. Han dog 1899. Ytterligare en tid fiskade en man, som hette Melin, i Lillsjön.
Vid seklets början hade Lillsjön mycket rent vatten och villafolket i Lillsjönäs och Kungsholms villastäder kunde ta sitt vatten direkt ur sjön utan rening. Man hade en vattenreservoar på berget öster om Lillsjönäs gård (jfr Lillsjöbacken).
Lillsjön idag
Lillsjön har en nutida yta av c:a 11 ha och en volym på c:a 228 000 m³. Medeldjupet är 1.85 m och maxdjupet 3 m. Strandlinjen är c:a 1200 m, varav c:a 500 m är tillgänglig. Nederbördsområdet omfattar numera c:a 125 ha. Sjön är mycket näringsrik och vattenkemin synnerligen ansträngd! Lintaverken hade fortfarande i början av 1990-talet stinkande avlopp i sjön (bl a flygfotogen och glykol). Nu sägs bara dagvatten undantagsvis komma därifrån (?).
Ett försök att restaurera sjön påbörjades 1982 då man grävde bort vass på sjöns norra sida (1985 planerades stranden ut, med dåligt resultat). Bottensedimenten visade sig dessutom vara gifthaltiga. Dessförinnan hade beskärning av vass skett 1967-69 resp. 1973 och beskärning av näckrosor 1979. Fritidsförvaltningen och VA-verket presenterade våren 1988 en skötselplan för Lillsjön med omgivande parkmark.
Första veckan i juli 1997 drabbades Lillsjön av en miljökatastrof. Enligt Miljöförvaltningen orsakade läckande avloppsledning svår syrebrist och hela fiskbeståndet dog (gäddor, mört och annan vitfisk låg i drivor längs stränderna och orsakade en outhärdlig stank). Både före och efter utsläppet (1997 och 1998) gjordes provfiske i sjön. Det visade sig tack och lov att syrehalten normaliserades påfallande snabbt och eftersom Lillsjön fungerar som lekvatten så invandrade ny fisk nästan direkt. Länsfiskekonsulentens slutsats var att sjön klarar sig bra som den är.
Lillsjön är viktig föryngringsplats för 12 fiskarter, som går in och leker där. Lillsjön är betydelsefull även för angränsande delar av Mälaren. Våren 1990 formligen kokade vattnet i strandkanten av lekande fisk! Sportfiske är tillåtet i sjön men fiskekort krävs.
Fågellivet är rikt. Redan i slutet av 1930-talet rasade en miljöstrid om Lillsjön, "Rädda Lilla Tåkern". Planer på naturreservatbildning fanns men 1942 blev strandområdena istället stadsplanelagd parkmark. Häckar gör bl a sothöna och gräsand. Efter stranden växer bl a gul svärdslilja, blomvass, topplösa och vallört.
Jfr Lillsjöparken resp. Lillsjölöten. VÄRNA LILLSJÖN!
LILLSJÖNS FRITIDSTRÄDGÅRDAR med 19 lotter bildades 1987 på Villa Hemmets gamla tomt (KV 42), 3 900 m². En forminnesskyddad gravhög (R7/SNoK 224) har delvis omvandlats till odlingsröse (stentipp).
LILLSJÖ KANAL. Lillån var inte mer än ett dike innan den schaktades ut och stensattes 1937, en sista rest av forntidens Ulvsund. "Lintasundet" (se d.o.) sträckte sig från Ulvsundafjärden, över Lillsjön, Nora och Judarnsjön till nuvarande Tyska botten. I samband med kanalarbetena revs den vackra stenbron från 1780-talet, som ingått i en alternativ kungsväg mellan Haga och Drottningholm (se BHÅ 1937 & 1989). Vid mynningen mot Ulvsundaviken, nedanför slottet, finns rester av en stenbrygga, som användes i samband med byggandet av Ängbybanan (det gick åt stora mängder sten och grus till banvallarna). Se vidare "Spången" nedan.
LILLSJÖBACKEN (1938). Uppe på berget (24 m) fanns ett vattentorn (5 m högt enligt ett stadsplaneförslag 1912), det lilla övergivna fiskartorpet användes till pumphus (se LILLSJÖN resp. LILLSJÖNÄS VILLASTAD). 1908-1911 var Karl Arvid Österberg pumpmaskinist. Vid seklets början hade Lillsjön mycket rent vatten och villafolket i Lillsjönäs och Kungsholms villastäder kunde ta sitt vatten direkt ur sjön utan rening. Vattnet var gott. Kungl. hovets hästar var vana att släcka törsten vid Almeborg på väg till och från Drottningholm. En sommardag 1915 när kungen kom förbi i sin eleganta kaross, blev hästarna oroliga och stegrade sig. När kungen informerats om att hästarna brukade få vatten där, bad han själv om en sådan förfriskning vilken utföll till belåtenhet.
Lillsjöbryggan låg på berget vid sjöns södra strand (Karta: Stockholms stads trädgårdsstäder i Bromma, 1938).
Lillsjölöten, den långa strandängen norr om sjön. En del av det forntida åkerlandskapet. På kartan från 1743 och så länge den brukades av Ulvsunda gård, kallad Långängen. Del av Lillsjöparken (Johannesfred och Riksby).
1946 sågs mystiska "UFOn" över Bromma och ett slog ner på Lillsjölöten nära Festplatsen (den s.k. "Riksbybomben"). Militären hade stora problem att förklara det hela, kanske var det främmande raketer, som passerade Sverige.
I ett försök att få bort vassen, förstördes delar av stranden 1982-85. Staden föreslog hösten 1997 en "ombyggnad" av Lillsjöparken efter en arkitektritad "gestaltningsidé". På inrådan av hembygdsföreningen stoppades dock de största ingreppen och förvanskningen av det gamla kulturlandskapet (trots detta tillkom några oförståeliga trädplanteringar på de öppna ytorna). Lyckade tillskott var de nya gångstigarna och gångbroarna vid Ulvsundabron (1998). I hemlighet diskuteras bebyggelse även på Lillsjölöten (jfr följande ord).
LILLSJÖPARKEN (1942). Redan 1938 rasade den första striden om detta område, Stockholms "Tåkern", som hotades av exploatering för bostadsbygge. Fredrik Ström (Lillsjönäsv. 60), led. av Första kammaren 1916-21 resp. ordförande i stadsfullmäktige 1938-42, engagerade sig starkt i frågan, liksom Sv. Naturskyddsföreningen. Stadsplanenämnden fastställde området som parkmark 1942.
Ett stort bassängbad för hela Västerort (C:a 3000 badande gäster) planerades 1947 av Gatukontoret och Idrottsstyrelsen. Det skulle kräva 20 000 m² mark SV om Lillsjön. Sjön skulle skyddas som naturreservat. I generalplanen för Stockholm 1952 finns ett trevligt Förslag till nöjespark vid Lillsjön. Man ville bygga en musikpaviljong, en sommarservering, tennis- och bollplaner samt lekplatser och gångstigar. Tyvärr förverkligades det aldrig. Sedan länge hade det dock funnits en dansbana (det kostade bara 10 öre dansen jämfört med 25 öre på Skansen). Söder om Lillsjön fanns under en period Lillsjönäs Festplats med dansbanor och diverse stånd (t.o.m. 1956).
1985 rasade återigen en miljöstrid, "Rädda Lillsjöparken". I ett förslag till ändrad stadsplan vill man bygga hyreshus på sjöns östra sida. Förutom grönområdet riskerades Ulvsunda gravfält (12 jordblandade högar från folkvandrings- och vikingatid + två rösen, RAÄ 6, 7 & 8). Trots stora protester revs kuppartat husen Augustenborg och Torsborg den 1 april 1985. Där inrättades istället Grottparkens fritidsträdgårdar (1989). Villa Stenhyddan står kvar. I omgångar bantades förslagen och sommaren 1987 avgick miljökämparna med segern. Ett skonsamt och i stort sätt invändningsfritt förslag antogs då i stadsfullmäktige. Våren 1988 presenterades ett ambitiöst skötselprogram för Lillsjön inklusive Lillsjöparken.
Inofficiella planer på förtätning finns fortfarande för sjöns östra och norra sida! Man försöker bygga bort bit för bit. 2001 föreslogs på nytt bostäder vid Lillsjönäsvägen, vilket skulle misspryda trädgårdsstaden, skada gravbacken, förstöra naturen vid Lillsjön och inkräkta på Lillsjöns fritidsträdgårdar (fd "Hemmet"). Blir det några grönområden kvar överhuvudtaget i sluttampen om förtätning av "gluggar" och bygge på parkmark fortsätter? FORTSÄTT VÄRNA OM LILLSJÖPARKEN! Jfr föregående ord.
LILLSJÖPLAN (1948) hette ursprungligen Ulvsundaplan. Där hade spårvagn linje 2B, sedermera linje 13, ändhållplats och spårvagnsstallar (byggda 1914, tillbyggda 1919-21, förstörda av brand 1982 och rivna 1984). En period mot slutet (1944-1951) förvarades SS museispårvagnar där. En vändslinga tillkom 1944. På 1920-talet fanns där en liten kiosk där Anna-Kajsa och Johan Stark sålde tidningar och godis (spårvägskiosken tillkom 1927). Ulvsundas spårvagnslinje upphörde 1950.
På f.d. spårvagnsstallstomten planerades 1998 bygga bostäder (jfr Lillsjöparken). När tankarna på Ulvsundavägen i tunnel introducerats reserverades marken istället för den tunnelmynning som tänkts mynna där (Shell bensinstation och Smaskens bar).
Lillsjörådet engagerar sig i skyddet av natur och kultur runt Lillsjön. Här möts sportfiskare och ornitologer, aktionsgrupperna Rädda Lillsjöparken resp. Rädda Lindparken, Ulvsunda villaägareförening m.fl. i samråd. Se Kulturvandring 7, HBF)
Lillsjöstationen (Lövåsv. 43), en likriktarstation med intilliggande bostadshus ritad av ark. Gustaf de Frumeri, som togs i bruk den 16 oktober 1914. Senare tillbyggd. Industriminnesmärkt.
Lillsjöviken, se Ulvsundaviken
Lillsjövägen, tidigare namn på en parkväg, som går i en krok runt och norr om Lillsjönäs koloniområde.
LILLSJÖVÄGEN (1961), ett stycke gammal vägsträckning, går i en båge från Lövåsvägen och nedanför Lillsjönäsvägen, över det sanka gärdet (Västerängen 1743) till Lillsjönäs koloniområde. Kallades en tid Lönnvägen.
Lillsjönäs, postadress före 1916. Jfr Postadresser resp. Postanstalter
Lillsjönäs allé löper upp mot gården. En del därav kallas nu Sunnanstigen. Namn på busshållplats till 1944.
Lillsjönäs festplats. På Lillsjönäsängen, intill Lillsjönäs koloniområde, fanns under en period (t.o.m. 1956) ett nöjesfält med två dansbanor, tombolor m.m. Där uppträdde bl a Sigge Fürst, Tre knas och där korades skönhetsdrottningar. I juli 1954 uppträdde den amerikanska "negertrion" Day, Dawn and Dusk. Snoddas slog publikrekord. Där firades Valborgsmässo- och midsommaraftnar.
LILLSJÖNÄS GÅRD. Lillsjönäs avstyckades från Ulvsunda 1832 och gården byggdes 1834 som sommarnöje. Småskaligt jordbruk (c:a 10 tunnland). Per August Kindgren (hästspårvagnskusk 1881-1890) gifte sig med ägarinnan Charlotta Kindevall. Som godsherre och senare grosshandlare, började han 1903 avstycka tomter till Lillsjönäs villastad. 1906 startade han Ulvsundas första busslinje (se Busstrafik). Lillsjönäs missionsförsamling använde senare bussgaraget till "missionshydda" (VF 4/85 & Icke sten allen, 1998).
Lillsjönäs köptes av staden 1908, som drev Lillsjönäs barnhem på gården 1908-1930. 1946 öppnades en stor ungdomgård i byggnaden. En tid disponerades gården av "Internationella Arbets Lag" (IAL), se Bromma Nyheter 19/1946. Ett gårdsannex brann 22/2 1952. På 1960-talet höll "River Boat Club", Brommas populäraste trad-jazzklubb, till på gården (BHÅ 1998). På senare tid har bl.a. Íslendinga félagið och Kroatiska föreningen haft sammanträdeslokaler här. Nu även RFMH (Mental hälsa).
LILLSJÖNÄS KOLONIOMRÅDE bildades 1917. Det är en rest av det ursprungliga Iris koloniträdgårdar (se d:o), som förr sträckte sig från Ulvsunda dragontorp (Abrahamsberg) över Nora till Brommaplan, där det övergick i Linnéa. Nu återstår i Lillsjönäs bara 58 kolonilotter. Några stugor fick maka på sig 1988 för nybygget mot Abrahamsberg. Många av stugorna har byggts till och blivit större en de ursprungliga. BHÅ 1985
Lillsjönäs missionsförsamling, grundad 1910, hade sin "missionshydda" vid Lillsjönäs gård 1916-1938 (jfr Busstrafik). Den var smyckad med en fondtavla av Robert Dahl. Jfr Ulvsunda kyrksal
Lillsjönäs villastad började avstyckas från Lillsjönäs gård strax före sekelskiftet. P.A. Kindgren byggde ett "vattentorn", en reservoar i en jordkulle, till de första villabyggarna (jfr Lillsjöbacken). När det tjänat ut blev det tillhåll för "diverse löst folk" och ett problem för de kringboende. Staden köpte resterande mark 1908 varefter Lillsjönäs gick upp i Kungsholms villastad.
LILLSJÖNÄSVÄGEN (1916). En skepssättning begravdes under vägbanken när vägen anlades omkring 1910 (se Formninnen i Ulvsunda). I ett stadsplaneförslag från 1912 föreslogs spårvägen föras i ett urschaktat dike i Lillsjönäsvägens sträckning söder om Lillsjön och med ev. fortsättning mot Riksby (riktigt så blev det inte, jfr Ulvsundabanan resp. Ängbybanan). Där det lilla koloniområdet ligger låg förut fastigheten Hemmet (KV 42). Riksdagsmannen och författaren Fredrik Ström bodde en tid på Lillsjönäsv. 60.
Lillsjönäsängen, I sluttningen nedanför Lillsjönäsvägen - Lövåsvägen, byggdes 1944 två provisoriska bostadshus för norska medicine studerande (flyktingar undan kriget). Intill Lillsjönäs koloniträdgårdar fanns en tid Lillsjönäs festplats, se d:o.
Lillån eller Ulvsundaån, se LILLSJÖ KANAL.
Lindströmsbacken var förr namnet på backen från Röda affär´n förbi Vidängen mot Ulvsunda grindstuga. Den finns delvis bevarad i parkområdet. Efter Alfred Lindström i villa Alfredsberg (numera stadsdelen Alvik).
Linta [dat. Linitom 1361] var en by, som gränsade till Ulvsunda nordväst om Lillsjön. Den växte fram i tidig vendeltid. På Lintaberget finns byns gravbacke (600-1100) med åtminstone 87 rösen, stensättningar och högar (Brommas största gravfält RAÄ 28 undersökt 1933-38). Från sen vendeltid hade Linta också bosättning vid sentida Norrby ("norra byn"), där gravfältet grävdes ut 1959. Under medeltiden var Linta Brommas största by. 1641 uppgick den i Ulvsunda och i slutet av 1600-talet avhystes gården. Ulvsunda dragontorp flyttades från Linta till Abrahamsberg (jfr Rifvan). En vacker karta över Linta upprättades 1710 Lars Kietz Lingh. På den kan man se att bygränsen mot Riksby markerades med 6 femstenarör (Röse 1, Nära Viken /Lillsjön/ Wacker Stort 5St^a Rör, står jordfast).
Lintaverken har döpts om till fantasilösa Scandinavian Airlaines Engine Services (Volvo A.E.S.). Återvinningsanläggningen från Lillsjönäs flyttas till Linta 1990 en period. Jfr På vandring i Johannesfred (BHÅ 1981).
"Lintasundet" var i Brommas fornhistoria vattenled in i Mälaren. Det anknöt till Fröfjärden och sträckte sig från Ulvsundafjärden genom Ulvsund och Noret (Nora) över nutida Judarnsjön till Färjestaden. Det är i anslutning till denna farled som de flesta av de forntida byarna låg och därmed de rikaste arkelogiska fynden i Ulvsunda - och Bromma - gjorts. Jfr LILLSJÖ KANAL.
Lundgrens tunnbinderi, se Grindstuvägen. DN 10/7 1938.
Lådängen mellan Britadal och Margretelund, har namn som syftar på "Lådan", Kungsholms lådfabrik (1904), som låg i kvarteret Hättan. En tegelbyggnad, maskinhuset för ångmaskinen, står kvar på båtvarvets område (fabriken eldhärjades i början av 20-talet). En lång brygga förde ut i viken där vedskutor från Norrland och Finland lade till.
Mot Margretelund fanns länge en isstack med sågspån från Lådfabriken. Den försåg "villastan" och delar av innerstan med is till isskåpen. Se Båtvarvet.
Långängen var namnet på ängarna väster och norr om Lillsjön (på en karta från 1743 och på en annan från 1910). Den har i senare tid kallats Lillsjölöten.
Lönnvägen (1908-1924), tidigare namn på en delvis annan sträckning (närmare berget i kvarteret Östan) av Lillsjövägen. Troligen efter den stora familjen Lönn, som bodde i det lilla Torpet Lövåsen (se d:o). Trädnamn förekommer annars i gatunamnen i Johannesfred. Löfåhsen [1743], torpstuga som stod i hörnet Barrstigen/Lövåsvägen 47, mittemot Elektricitetsverket (Lillsjöstationen blev klar 1916). På Lövåsen fanns två stugor. Östra stugan var enligt vissa uppgifter byggd 1764. Den var knuttimrad med morastugeplan och brant tegeltak, tvärställd bakugn, (inre mellantak med synliga bjälkar), låga fönster särskilt på kammar, enkla högbensspann utan ryggås. Omnämns 1779 som torparstuga, 1794 som bostad för stattorpare och 1809 för statdrängfamilj. Det var bebott in på 1940-talet av en stor familj Lönn (10-talet personer). Torpet förstördes i en brand omkr. 1960. den västra stugan var på 1930 kraftigt ombyggd. 1787-års alternativa "kungsväg" sträckte sig mellan slottet i Haga och Drottningholm via Bälsta bro, Ulfsunda slott och Lövåsen (BHÅ 1989). Jfr Ulvsunda ryttarstuga.
Löfåsbacken, se följande ord
Lövåsen, bergåsen på vilken Barrstigen går (23 m). Intill Villa Furuhöjden (nr 2) uppges två "fornlämningar", påminnande om domarringar. Dybeck beskriver i sin Reseberättelse 1866, en skeppsättning på "Löfåsbacken". Den begravdes under Lillsjönäsvägens höga vägbank 1910. Se Löfåhsen resp. Fornminnesregister för Ulvsunda.
Revyskådespelaren Gustav Lövås bodde på Fältmarskalksvägen och tog sitt artistnamn efter Lövåsen.
Lövåsen koloniträdgårdar tillkom redan 1911 efter Anna Lindhagens mönster. De sträckte sig mellan nuvarande Ulvsundaplan och Lillsjönäs, där Drottningholmsvägen nu går. BHÅ 1985.
Lövåsvägen, ursprungligen namn på nuvarande Fältmarskalksvägen.
LÖVÅSVÄGEN (1924) hette till en början Boställsvägen efter Ulvsunda prästgård (tillika pastorsexpedition till 1940). Namnet syftar på torpet eller terrängformationen Lövåsen. MARGRETELUNDS GÅRD byggdes 1830 i empirestil av kakelugnsålderman Anders Westman (hans fru hette Sophia Margaretha). Till mangårdsbyggnaden (totalrenoverad 1984/85) hörde en stor flygelbyggnad. Felaktigt kallades den förr ibland Drottning Kristinas jaktstuga.
På ungefär samma plats låg Ulfsunda Fabrique från slutet av 1700-talet till 1822. Där tillverkades fajans, svart stengods (basaltgods) och jasperporslin, och en tid kakelugnar och sockertoppsformar. Porslin från Ulvsundafabriken finns bla. på Nationalmuseum och på Ulvsunda slott (BHÅ 1939). Jfr Britadal.
Invid Margretelund fanns en isstack, som försåg också innerstan med is till isskåpen (bl.a. var det studenter vid den intilliggande missionsstationen, som sågade isen, de inhystes periodvis på Margretelund). Vidare fanns där länge en fotbollsplan där barnen från Sandvik och "Villastan" möttes. Under en följd av år hade KFUM sommargård på Margretelund.
Gården renoverades 1983-1985 efter en lång tid av förfall och hyrs därefter ut till mindre företag (bl a tidningsredaktioner). Efter att ha stått tom en tid är där nu natthärbärge i regi av Carisma Care.
I närheten låg Lilla Margretelund (i nuvarande kvarteret Brånberget, nedanför bergssluttningen där industrierna ligger i SSO). Se dito.
Margretelundsbacken, berget invid Margretelunds gård (21 m). Tätt inpå omgiven av industrier och båtvarv. Flera storvuxna ekar, några ihåliga.
Margretelundseken stod vid gränsen mot Johannelund. Den var Stockholmstraktens grövsta (733 cm i omkrets). BHÅ 1947.
Margretelundsvarvet, se Båtvarvet
Margretelundsvägen, tidigare namn på nuvarande Grindstuvägen.
MARGRETELUNDSVÄGEN. Olika avsnitt hette tidigare Arlavägen och Elidavägen, efterhand Öknavägen (t. 1949). Sedan 1979 delad mitt itu, först på grund av trafiksanering, sedan av nybyggnation (storkvarteret Nipfjället, ett stycke Traneberg i stadsdelen Ulvsunda). Se Kriegs Kaffé.
Margretelundsvägen stängdes av hösten 1997 p.g.a. rasrisk vid kanalen nedanför slottet, varvid Ulvsundas trafikmiljö kom att försämrades avsevärt. Vägen reparerades/byggdes om på våren och öppnades åter 4 juli 1998.
Mejerivillan (Johannesfred), som hörde till Ulvsunda lantgård ligger direkt norr om Lillån. Kungsholms Villastads invånare köpte sin mjölk här. Den var länge privatbostad men användes under 1990-talet av Bromma KFUM/KFUK scouter.
Mellanängen, ängen mellan Margretelund och Johannelund. Jfr Herrängen (På vandring i Traneberg).
Missionshyddan i Lillsjönäs. Lillsjönäs missionsförsamling använde P. August Kindgrens bussgarage till "missions-hydda", se Busstrafik resp. Lillsjönäs missionsförsamling. Litt: Icke sten allena, Västerleds församling 1998.
MISSIONSVÄGEN från 1959 namn på vägen från Johannelunds missions-institut, förbi Tempelbacken till Johannelunds ångbåtsbrygga. Från 1963 namn på Svartviksvägen från Margretelundsvägen i Ulvsunda till Johannelund.
I Johannelund (Traneberg) inrättade Evangeliska fosterlandsstiftelsen ett institut för utbildning av missionärer. I huvudbyggnaden (1867) fanns en stor kyrksal och länge var det närmaste ställe där Ulvsunda- och Tranebergsbor kunde fira gudstjänst, många barn gick i söndagskola där.
Se På vandring i Traneberg.
Mjölnarstugan, se Kvarnstugan resp. Ulfsunda Wäderkvarn
Mossastugan, kaffé i Stora Mossens backe (ovanför T-banestationen). Kaféidkare B.A. Nilsson.
Nora [dat. Norum 1347, Nohra 1743] by och gård (hemman under Ulvsunda) sydväst om Lillsjön (i nuvarande stadsdelen Riksby). Delar av Noras gravfält är utgrävt, kända är de två runristningarna på en berghäll invid Drottningholmsvägen. Runstenen (från 1000-talet) där Ulvsunda nämns, hittades i Nora i bäcken från Judarnsjön mot Lillsjön. Nora kommer av 'nor' = trångt sund (resten av "Lintasundet", se d:o). Kanske hade stenen används till bro över bäcken (BHÅ 1933, 1961, 1968).
Ortalabacken (1924-1942) sträckte sig mellan Åkerhielmsgatan 14-16 och Margretelundsvägen 17-19 (Tranebergsvägen 110), nu gångväg i parkområdet Hamrabacken. Ett tidigare inofficiellt namn var Bergströms backe. Enligt beslut i byggnadsnämndens namnberedning 1987 bör det gamla gatunamnet, som försvann i samband med en stadsplan 1942, inte återupplivas (se Tegelsjögränd). Men det brukas ännu av äldre Ulvsundabor. Ortala ligger i Roslagen (Väddö) och var ett av Lennart Torstenssons gods.
Ett av Kungsholms villastads gamla hus (Ortalabacken 5) revs i september 1986, för att ge plats åt en ny villa (adress Åkerhielmsg. 14A).
Polisstationen (6 distr.) byggdes 1914 vid Grenvägen, efter tillbygge1919 blev där dessutom brandstation, se d:o.
Postadresser:
Kungsholms villastad alt. Lillsjönäs /villastad/ 1905 - 1916,
Ulvsunda 1916-1949,
Bromma 1949-.
Jfr Postnummer.
Postanstalter: Den 1 maj 1905 öppnade Kungsholms Villastads poststation i John Olofssons lanthandel ("Röda affärn" på nuvarande Tranebergsvägen 100). Den var i verksamhet till den 30 juni 1922.
Den 1 december 1915 öppnade poststationen Ulvsunda i spårvägens expeditionskontor vid linje 13 ändhållplats. Den 1 juli 1922 flyttade den till närliggande lokaler. Den blev Ulvsunda 2 den 1/3 1943, då den flyttade till Ulvsundavägen 31. Den 1/1 1959 döptes kontoret om till Bromma 12. Det drogs in den 6/7 1984.
Ulvsunda 1 öppnades 1943 på Ranhammarsvägen 21 och
Ulvsunda 3 öppnades 1/12 1946 på Ståltrådsv. 30.
Postanstalten Traneberg på Vidängsv. 25 öppnades 1/3 1936 (omdöpt 1/1 1959 till Bromma 14) och lades ned 18/2 1999. Därefter fanns närmsta postservice Alviks Torg (nedlagd hösten 2002 men delvis återupprättad).
Postnummer: Ifrån det postnummer infördes 1968 till den sista mars 1996 hade större delen av Ulvsunda 161 35 och en liten del mot Abrahamsberg 161 46. Fr.o.m. 1 april 1996 infördes nya postnummer: 167 31 - 167 33, 167 36, 167 44. Jfr Postadresser.
Prästgården, Ulvsunda prästgård (Bromma prästgård före församlingsdelningen 1955), byggdes 1914 på Boställsvägen (se d:o resp. Lövåsvägen). Boställe till 1971, en tid med pastorsexpedition och vigselrum. Numera föreningslokal, Ungerska huset.
Spårvagnshållplatsen vid Bielkevägen hette Prästgården (en spårvägskiosk uppfördes 1927). Bageriet mittemot hette Prästgårdsbageriet (senare Konditori Repris).
Prästgården. Den 26 mars 2002 invigdes gruppbostäder för förståndshandikappade vuxna i ett nytt fint hus mellan Ungerska huset och Ulvsundavägen.
RESTADSVÄGEN (1924). Restad var ett annat gods tillhörigt fältherren Torstensson (vid Göta älv i Vassända-Naglum). På krönet (kv. Källvik) eldades valborgsmässoelden. Flera av villorna byggdes på 1930-talet av samma byggmästare, Restapelle.
Restauranger (jfr Kafféer):
Lunchrestaurang "Hörnet" (Ulvsundavägen)
Pizzeria Italia (Ulvsundaplan)
Kinarestaurang Tung Fat (Ulvsundaplan)
Svedala (Drottningholmsvägen)
Konditori Repris (Ulvsundavägen) har upphört
Röda affärn, 'Rödan', se På vandring i Traneberg. Där låg första postanstalten i Kungsholms villastad 1905-1922.
Sijltan, se Ängen Sijltan.
Siwertsvägen (1905-1915), tidigare namn på nuvarande Boställsvägen. Författaren Sigfrid Siwertz hade en tid (1905- 1911) sitt hem här (gatunamnet syftade dock på hans fader). I romanen Selambs är förebilderna Ulvsunda slott (Trevinge) och Huvudsta (Selambshov) på andra sidan Ulvsundasjön. I "Vindträta och strömkantring" i memoarsamlingen "Att vara ung" (1949) berättar författaren om sin Ulvsundatid (BHÅ 1951 s 64-76, BHÅ 1998). Skeppsättningen, kvarter nära Lillsjön. Se Lillsjönäsvägen.
Skogsbacken, en kort tid namn på Klyftvägen.
Skogsgläntan (Traneberg), gränsar mot Ulvsunda.
Skogstorp, tomt KVnr 38 i Lillsjönäs
Skogsvägen (1908-1924) ledde ner mot Lillsjönäs. Troligen namn på sentida Barrstigen. Slingervägen (1944-1963), namn på vägen mellan Margretelundsvägen och Margretelunds gård/brygga (Stora Båtvarvsgränd och del av Svartviksvägen).
Slottsbäcken rann från Ulvsunda gärde (ett källflöde var Drottning Christinas källa). Av gamla kartor framgår att den försåg slottsparkens dammar med vatten. En damm finns i kv. Dämmet (Stora Mossen), gav den vatten till en skvaltkvarn?
En utsmyckningsdetalj (en bronshillebard) till Torstenssonska slottet upphittades i nutida diket av Kent Edlund (nu i Hembygdsföreningens samlingar). Den fd bäckfåran fylldes igen ytterligare våren 1996.
Slottsvägen (1916-1924), namn på Ulvsunda slottsväg (använt än idag). Här byggdes 1924 Ulvsunda arbetsstuga (Bromma östra a.), där fattiga barn utförde olika arbeten och fick ett fritt mål mat. Sedan blev där "barnkrubba" ("Kindergarten") och nu eftermiddagshem (VF 1/89 & BHÅ 1990). Wahlbäcks bageri låg på Slottsvägen 16. Invid på egen tomt (nr 22) byggde Elin Wahlbäck ett hus i vilket daghemmet började sin verksamhet 1947. I källaren inrymdes "hemgården" Ansgarsgården där församlingen firade gudstjänster 1960-1962 innan S:t Ansgars kyrka blev klar 1963. Fastigheten var i familjens ägo till mitten av 1980-talet. I Elinshov (nr 11) hade Kungsholms Villastads handelsförening / Konsumtionsföreningen butik 1907-1939.
Ulvsundas äldsta hus förutom slottet är ett envånings stenhus inne på gården vid Slottsvägen 24. Enligt uppgift byggt i mitten av 1800-talet. Troligen hörde det till Ulvsundagodset. En byggnad, vars läge man inte säkert kunnat fastställa, är Ulvsunda krog, har denna kanske inrymts i detta gamla hus?
SMEDJEVÄGEN (1916) har fått namn efter smedjan som tillhörde Ulvsunda gård. Den tidiga gårdens ekonomibyggnader låg där spårvägshallarna låg och fortfarande i slutet av 1800-talet bodde sme´n i en stuga där. De röda husen där byggdes 1913 som semesterbostäder för de anställda vid Stockholms spårvägar (linje 13 invigdes 29/8 1914). I en av villorna på Smedjevägen bodde Fabian Månsson (riksdagsman och författare).
Sofiero Café, vid nuvarande Ulvsundaplan (KV 81)
"Spången", den lilla träbron över Lillsjökanal invid slottet. Den föregicks av landsvägens stenbro från 1780- talet, som revs 1937 (markeras med 4 låga stenar i strandbrinken). Alldeles nordöst om Lillåns utlopp har funnits ett "Nothus" [1743]. Där förvarade Ulvsunda gård sina nät och fiskeredskap. Vid norra brofästet finns en mycket stor ask (SNoK nr 290). Vintertid är det öppet vatten vid Spången, många matar änderna där. Bron ersattes av en ny våren 1998.
Spårvägar. Ulvsunda fick spårväg 1914, se Ulvsundabanan resp. Ängbybanan.
I en tidig stadsplan lades, för alla eventualiteters skull, ett spårreservat ut i Åkerhielmsgatan (gräsremsan). Detta var med i de första diskussionerna om en snabbspårväg. En annan föreslagen dragning tänktes gå genom Ulvsunda Slottspark.
Den första etappen av Tvärbanan mellan Gullmarsplan och Alvik togs i bruk 2000. I en fortsättning skall spårvägen gå under Traneberg i tunnel från Alvik till Margretelund, över en bro och sedan i Sundbyberg - Ulvsunda Järnvägs spårreservat till den planerade Brommastaden på flygfältet. Sedan vidare mot Solna och ev. Häggvik.
Jfr Busstrafik, Tunnelbanan resp. Smedjevägen.
STORA BÅTVARVSGRÄND (1963) leder ner mot Margretelunds gård och Ulvsundavarvet. Kallades en tid Slingervägen.
STORA MOSSEN, tunnelbanestationen ligger faktiskt i Ulvsunda. Ängbybanan (linje 11) öppnades 1944 och ersattes av tunnelbanan 26/10 1952. Strax invid låg förr Café Mossastugan. Drottning Elisabeth II hälsades av bl.a. Alviksskolans elever när hon vid stadsbesöket 1956 åkte med tunnelbanan från Stora Mossen till Ängbyplan.
Stora skogen [1743] låg under Ulvsunda och omfattade stora delar av mellersta och östra Bromma. Jfr Ulvsundaskogen. Lilla skogen omfattade området norr om Drottningholmsvägen. Strandbergsbacken, tidigt namn på Klyftvägen efter Wiktor Strandberg som byggde Villa Wickebo 1904 (Klyftv. 18). Då var här nästan vildmark och byggmästaren fick först bygga en liten stuga att bo i ("Lillstugan", se BHÅ 1998). Ett alternativt namn var Vickebobacken. Sundbyberg norra - Ulfsunda järnväg (S.U.J.), 3,6 km, öppnades 1/10 1915. Till en början var Ranhammar ändstation, men förängdes sedan till Ulvsundasjön (se Ulvsunda station). Spåren knöts samman med Ulvsundabanan men någon trafik kom aldrig till stånd. SUJ ägdes av Stockholms stad, men trafikerades av Stockholm - Västerås - Bergslagens järnvägar.
SUNNANSTIGEN (1938). Jfr kvartersnamnen Sunnan och Sunnanskog. En del av f.d. Lillsjönäs allé.
Svartviksvägen (1937) var tidigare namnet på vägen mellan Margretelundsvägen i Ulvsunda och Tranebergsvägen i Traneberg (förbi Johannelund och Minneberg). Numera är det bara vägavsnittet i Traneberg till nya bostadsområdet i Minneberg, som heter Svartviksvägen (inom området är adressen Svartviksslingan). Jfr Missionsvägen.
Svenskberget (1912 - 1930-talet), tidigare namn på Ulvsundaberget.
TALLKOTTSBACKEN (1924), från början Tallkottsvägen. Jfr Barrstigen.
Tegelugns Ängen (på en kartan från 1743) var namnet på ängen mellan slottet och Britadal. När slottet byggdes brände man sitt tegel i närheten.
Sigfrid Siwertz, Att var ung: "Den vackra parken kring Lennart Torstenssons gamla slott började styckas till villatomter. Mellan oxlar och höjde sig en liten kulle och där lades grunden (till föräldrarnas egna hem). Kullen var antagligen en forngrav, ty vi hittade en rikt spiralsirad spännbuckla av brons. Även gammalt munktegel fanns i jorden."
Lertag fanns vid Margretelund och på Ulvsunda gärde. Det lilla stenhuset, som står på Tegelugnsängen (i slottsparken), användes förr till bårhus.
Tegelsjögränd (introducerat våren 2003) nytt namn på f.d. Ortalabacken. Namnet efter intilliggande kvarter. Känns lite främmande (beteckningen gränd passar bättre i i äldre stenstadsmiljö).
Telefonväxel Ulvsunda hade från början bara enskilt nät men anknöts 1918 till rikstelefonnätet. Telefonstationen inrymdes i ett rött, litet trähus på Åkerhielmsgatan 15. Den betjänade förutom Ulvsunda även Traneberg och Ulvunda industriområde. En telefonist hette Rundkvist. Telefonstationen automatiserades i maj 1936 varvid siffrorna 25 lades till det tidigare numret (efterhand tillkom begynnelsesiffrorna 26 resp. 80).
Abonnenterna var 1920 263 st och 1935 726 st.
Torpet Fårhagen, se Fårhagen
Torpet Löfåhsen, se Löfåhsen
Torsborg (KV 85, flerfamiljehus rivet 1/4 1985) låg där Grottparken fritidsträdgårdar nu ligger (jfr Augustenborg resp. Villa Stenhyddan)
TRANEBERGSVÄGEN (1934). När den nya "kungsvägen" invigdes 1787 gick den över Lillskogen (=Traneberg) i ungefär samma sträckning som sentida Tranebergsvägen. Vid "stora landsvägen" byggdes 1882 ett rött skolhus Bromma skola. 1898 tillkom ett nytt hus i sten (tillbyggt 1910). I början gick vägen ihop med "Margretelundsvägen" (nuvarande Grindstuvägen) förbi Vidängen, Ulvsunda grindstuga och Alfredsberg (ett av de första husen i Kungsholms villastad). Den nutida sträckningen fick vägen i samband med SS (SL:s) bygge av spårvägs- hallarna i början av 1940-talet. Då klövs kvarteret Tegelsjö på mitten. Konsumtionsföreningens butik 1939-1988, revs och nybyggdes på nyåret 1989. Jfr Drottningholmsvägen. BHÅ 1944 & 1987.
"Trekanten", lekparken i kilen mellan Åkerhielmsgatan och Slottsvägen.
Tunnelbanan (1952), Se Ängbybanan resp. Stora Mossen
TÖRESTIGEN (1924) hette förut Bindleden.
"Ulfsundet" var resterna av det s.k. Lintasundet där vargar antogs summit över förr. Så sent som 1864 kunde man i Dagens Nyheter läsa hur hungriga vargar jagade en skomakare på isen utanför Ulvsunda! Jfr inledningen.
Ulvsunda, det tidigaste i skrift belagda ortnamnet i Stockholm (på en runsten från 1050-talet, jfr inledningen och föregående ord). Förmodligen låg den första gården på samma plats som slottet (12 m.ö.h.). En vacker karta över godsets ägor (två blad) upprättades 1743 av Magnus Kiellström. Se Ulvsunda gård resp Ulvsunda slott.
ULVSUNDA (1926), se Kungsholms villastad, Lillsjönäs villastad, Ulvsunda trädgårdsstad resp Ulvsunda villastad. Karta över ULVSUNDA, Kungsholms villastad och Lillsjönäs 1927 (kompl. 1931).I Översiktsplan för Stockholm, förslag -89, betecknas området mellan Ulvsundavägen och Drottningholmsvägen, som värdefull kulturmiljö (broschyr från Stadsbyggnadskontoret 1995).
Ulvsunda, ändstation vid Lillsjöplan för spårvagnslinje linje 13
Ulvsunda, postadress 1916-1949. Postkontor fanns i spårvägshallarna 1915-1922, varefter i annan lokal nära intill. Med beteckningen Ulvsunda 2 låg kontoret 1943-1949 på Ulvsundav. 31 (som Bromma 12 till 1984).
Ulvsunda allé sträckte sig från Slottsbäcken sydost om slottet upp mot kvarnen i nordväst. Som allé med 56 träd finns den kvar mellan Lövåsvägen och Margretelundsvägen (inom slottsparken). Några träd har ersatts med nya. Ny belysning 1996. Jfr Ulvsunda slottsväg
Ulvsunda arbetsstuga, Bromma östra arbetsstuga, verkade 1923-1941 i huset på Ulvsunda slottsväg 19 (se Slottsvägen). Fritidsverksamheten lades ner 2003. VF 1/89 resp. BHÅ 1990.
Ulvsunda dragontorp finns fortfarande kvar i stadsdelen Abrahamsberg. Det byggdes omkring 1700 på Lintas ägor vid Lillsjöns västra strand, men flyttades efter några tiotal år till sin nuvarande plats. Namnet Abrahamsberg började inte användas förrän på 1890-talet och kom efter dragonen Abraham Pihl.
Den siste dragonen för "rusthållet No 2 Ranhammar vid Lif Sqvadron af No 2 Kongl. Lif-Regementets Dragon-Corps" var Frans Krig. I anställningsbrevet kallas torpet Nyby. Förutom en årslön på 5 kronor skulle "lemnas erforderliga dragare och redskap vid derom framställd anhållan" och "årligt hemkall om vissa kvantiteter Hvete, Råg, Korn, Ärter, Hö och Råghalm". Efter avslutad tjänst flyttade han till Boställsvägen. Han tog tjänst som fjärdingsman för östra Bromma. I torpet startade hans son Kriegs åkeri och renhållningsfirma (Bromma Nyheter nr 20 & 27/1946; BHÅ 1976). Jfr Ulvsunda Ryttarstuga.
Ulvsunda färghandel, se Affärer resp Brandstationen.
Ulfsunda färjstad (vid Tranebergs sund) omnämns under senare hälften av 1600-talet. Det efterföljdes av Guldsmedstorpet. Färjetrafik från Ulvsunda till staden är nog äldre. Björn Pedersen (Bååt) på Ulvsunda klagar 1563 över att han känner sig som en "allmän färjekarl". BHÅ 1986 & 1987.
Ulvsunda förr och nu, en historik sammanställd av fil.dr. Sixten Rönnow, som gavs ut 1957 av Ulvsunda villaägareförening med anledning av dess 50-års-jubileum (1904-1954). Boken har 157 sidor och trycktes i 550 exemplar. En andra utvidgad utgåva, som trycktes i 1000 exemplar, kom 1962. Återfinns ibland antikvariskt.
Ulvsunda grindstuga, se Grindstuvägen. Finns bl.a. avbildad i det s.k. Loviselundsspelet (BHÅ 1983 & 1987, VF 2/87).
Ulvsunda gård är känd i urkunder sedan 1300-talet (vlphsunde 1347, jfr dock inledningen). På 1700-talet hade den sina ekonomibyggnader där tidigare spårvagns-hallarna låg vid Lillsjöplan (jfr Smedjevägen). "Bröderna Jansson" höll en tid till i f.d. ladugården. Den sentida lantgården (från mitten av 1800-talet) låg mellan Lillsjön och gamla landsvägen mot Bromma, alldeles norr om Lillån. Stallet rymde 22 hästar.
När staden tog över slottet fick arrendatorn, som bott i nordöstra flygeln, 1905 flytta till Förvaltarvillan vid Björkbacksvägen. Förutom ekonomibyggnader fanns dräng- och statarbostäder. Arbetsdagar ringde vällingklockan kl. 07.00, lagom också att väcka barnen som skulle till Alviksskolan. Ulvsunda gård revs 1938 när nya Ulvsundavägen anlades. Nu återstår endast Mejerivillan (byggd 1905), där ulvsundaborna förr köpte sin mjölk i spannar. Se Hästängen, Långängen resp. Smedjevägen.
Ulvsunda gärde består av gammal sjöbotten. I villastadens tidiga historia var här fortfarande så vattensjukt att man måste lägga ut spänger för fotgängarna. Villaägarna utefter Ulvsundavägen har problem med vibrationer från den tunga trafiken. Grundvattensänkningar har också orsakat stora problem när leran torkar ut med sättningar som följd. Jfr Slottsbäcken.
Ulvsunda industribostäder ingår i ULVSUNDA INDUSTRIOMRÅDE sydöst om Norrbyvägen ("Björkbacken" och Johannesfred). Ett tråkigt stadsdelsnamn på bostadsområdet vid Ulvsundasjön. I denna sammanställning benämns de istället Johannesfred. Se På vandring i Johannesfred.
Ulvsunda krog finns omnämnd från 1700-talet bl a 1797 och 1809 då en traktör med familj omnämns i husförhörslängderna. Osäkert vad den låg (jfr Slottsvägen).
Ulvsunda kvarnberg eller
Ulvsunda kvarnbacke (Johannesfred), se Ulfsunda Wäderqvarn
Ulvsunda kyrksal, Drottningholmsv. 284, invigdes 1938 och var i bruk till 1955. Fondtavla av Erik Jerken. Tillhörde Bromma missionsförsamling som bildats bl a av Lillsjönäs missionsförsamling 1937.
Ulfsunda porslinsfabrik, se Margretelund
Ulvsunda prästgård, se Prästgården.
Ulvsunda ryttarstuga omnämns i ett "chatechismiförhör" 1797. Möjligen är detta ställe identiskt med östra stugan vid Torpet Lövåsen (se d:o; jfr Ulvsunda dragontorp). På kartan över Brommalandet 1886 markeras torpet dessutom som båtsmanstorp.
ULVSUNDA SLOTT med sjöflyglarna byggdes 1644-48 av fältmarskalk Lennart Torstensson. Två hörnpaviljonger in mot parken tillkom på 1670-talet (c:a 150 år senare utvidgades dessa till flyglar). Lars Salvius skrev 1741: "Ulvsunda på 1/4 mantal, ligger 1/4 mil från Stockholm uti en behagelig ängd jämte sjön, äger ett stort stenhus med 2:ne flyglar och på södra sidan en stor och vacker trädgård; fiske i Mälaren, tarvelig skog och betesmark jämte en god åker och äng.
Där under lyder 3 1/2 frälsehemman och någre dagsverkstorpare.
Fältmarskalken greve Lennart Torstensson har där låtit sätta upp dess vackra stenhus och inrätta den ståteliga trädgården, som där ännu är".
Slottets paradsängkammare (efter Kristina Stenbock) har flyttats och visas på Nordiska museet.
Godset (säteri) omfattade stora delar av östra Bromma. I början på 1800-talet såldes bl.a. Johannelund, Svartvik, Traneberg, Alvik, Lillsjönäs och Norrby. Resten av ägorna (bl.a. Ranhammar) såldes 1904 till Stockholms stad. Slottet överläts 1906 till Landstinget, som använde det som anstalt för mentalsjuka, senare vårdhem till 1972. I norra sjöflygeln bodde till 1904 arrendatorn till Ulvsunda lantgård. I södra sjöflygeln sammanträdde Bromma kommunalnämnd till 1916. Här fanns också rotemansexpeditionen. Det lilla stenhuset i parken, sydöst om slottet, användes till bårhus. Flera svenska filmer i slottsmiljö, som spelades in på 1930-talet, lånade Ulvsundas exteriör. Trädgårdsmästarvillan har använts av Husmorsförbundet Hem och Samhälle till vävstuga (renoveringen 2001/2002 slutfördes inte).
Efter restaurering fungerar slottet sedan 1978 som kurs- och utbildningsgård för Landstinget. Locum (Landstingets fastighetsbolag) sålde fastigheten till Ulvsunda Slott AB för 20 milj. i juni 1999.
BHÅ 1974, 1997, H. Scharin, Ulvsunda slott m.fl.
Ulvsunda slottspark
I slottsparkens utkant har man funnit tre fragment av en spännbuckla med djur-ornamentik från sen vikingatid (SHM 12668). Om detta berättar Sigfrid Siwertz i Att vara ung - Minnen (1949). I Slottsbäckens fåra har hittats en bronshillebard, en utsmyckningsdetalj från 1600-talsslottet (Upphittare: Kent Edlund).
I parken finns en plommongård, en fruktträdgård (flera sorters goda äpplen och päron), en engelsk park och stora gräsytor. På ett par ställen finns vildtulpan från den gamla tiden. Villasamhällets alla vinbergssnäckor (fin mat i högreståndskretsar) lär en gång kommit från de gamla trädgårdsanläggningarna. Den gamla trädgårdsmästarbostaden invid Ulvsundavägen renoverades 2000/2001. Se Hans Törnsäter, Stockholmstraktens växter – Ulvsunda.
I förslag till Översiktsplan för Stockholm (1989) betecknas slottsparken som värdefull kulturmiljö. Landstinget har till och från presenterat planer på att bygga bostäder i 2/3 av slottsparken. En omledning av Margretelundsvägens trafik genom parken har också föreslagits. Stadsbyggnadskontoret föreslog 5/2 1997 att exploatering av parken ej skall ske och att en upprustning av park och trädgård bör komma till stånd. Även Gatu- och fastighetsnämnden motsade sig hösten 1997 Landstingets planer på bostadsbygge i halva parken. Planer på exploatering presenteras dock åter våren 1999. Ett hus för äldreboende planeras intill Ungerska huset (f.d. Prästgården). Fortsätt VÄRNA SLOTTSPARKEN!
Efter åtskilliga år av vanskötsel, vårdas parken åter på ett föredömligt sätt. Rivningen av sjötrappan påbörjades senvåren 1996 och en återuppbyggd kunde äntligen tas i bruk våren 1998. Våren 2002 fälldes träd och röjdes sly för att skapa kontakt mellan slottet och viken där en brygga skall anläggas (en grusad gångväg).
ULVSUNDA SLOTTSVÄG (1924), Slottsvägen. "Kungsvägen" delade sig vid Grindstugan, landsvägen mot Bromma gick genom slottsallén, över borggården och över stenbron, som byggts över Lillån på 1700-talet (den revs 1937). Trafiken flyttades till nuvarande Ulvsundavägen 1904.
Wahlbäcks bageri låg först i ett litet hus, intill fanns ett lägre bostadshus.I den stora trädgården odlades frukt och bär till bakverken. Husen revs i början av 1940-talet för att ge plats till de nya (nr ). Ulvsunda eftermiddagshem (först "Arbetsstuga" och "barnkrubba", en tid "Kindergarten") kom till 1924, Ulvsunda daghem invigdes 1947,. (BHÅ 1937 & 1944, VF 1/89 & BHÅ 1990).
I f.d. Prästgården (Slottsväg. nr 45) hyrde också Polska föreningen in sig i "Ungerska huset". Jfr Slottsvägen resp. Ulvsunda allé.
Ulvsunda station öppnades 18/10 1915 och tog emot styckegods in på 1950-talet, man hade aldrig någon persontrafik. När järnvägen drogs fram hade man planer på att sammanknyta den med linje 13. Spåren lades ut till Ulvsundaplan (nuvarande Lillsjöplan), men kom aldrig till användning, utan revs upp. Vid ändstationen på industrispåret finns den vackra inspektorsbostaden och godsmagasinet (den borde vårdas bättre och få formellt skydd som industriminne!). Se Sundbyberg norra - Ulfsunda järnväg.
Ulvsunda trädgårdsstad (1914-1926) bestod ursprungligen bara av de av Stockholms stad sålda tomterna. Se ULVSUNDA resp följande ord.
Ulvsunda villastad. Stadsdelen bildades av Kungsholms och Lillsjönäs villastäder, som slogs ihop med Ulvsunda trädgårdsstad 1914. Jfr föregående ord.
Ulvsunda villaägareförening bildades 1904 och är Stockholmstraktens äldsta.
Se Ulvsunda förr och nu.
Ulfsunda Wäderqvarn byggdes i slutet av 1600-talet och var i bruk i ungefär 200 år. En storm drog omkull den 1912. När flygfältet byggdes måste man 1939 flytta Bällsta kvarn (byggd 1855 och verksam till 1905) till Ulvsunda kvarnberg (något lägre ner, än den gamla kvarnen). Kvarnstugan (Mölnar Stufwa 1743) är från 1700-talets början och var bebodd intill början av 1900-talet. Stadsdelen Johannesfred. BHÅ 1940.
Ulvsunda ångbåtsbrygga öppnades av fastighetsägareföreningen för trafik 1906 (dessförinnan hade ulvsundaborna brukat Johannelunds brygga).
Ulvsundabanan (1920), emellanåt på skämt kallad "Lyckolinjen".
I ett stadsplaneförslag 1912 föreslogs en spårväg gå i Lillsjönäsvägens sträckning, men den anlades i Ulvsundavägen. Spårvagnslinje nr 2B, som gick från S:t Eriksgatan till Ulvsundaplan (= nuv. Lillsjöplan), invigdes 29/8 1914 (1/2 1917 förlängdes linjen till Tegelbacken). Vagnarna från sta´n for varannan gång mot Äppelviken och varannan mot Ulvsunda. Fr.o.m. 1/10 1920 kallades linjen nr 13. Vid ändhållplatsen byggdes spårvägsstallar (se Lillsjöplan). I en annan stadsplan tänktes banan att knytas samman med Sundbyberg - Ulvsunda Järnväg och spår lades ut över Ulvsundabron (se vykort och kartor). Någon spårvagnstrafik startades dock aldrig och spåren revs upp igen. Spårvägen delade Ulvsunda i två halvor ("på andra sidan spårvägen"). Ulvsundabanan lades ner den 1 juni 1950. Jfr Busstrafik resp. Spårvägar.
ULVSUNDABERGET (1924), i dagligt tal Klyftberget, hade före 1924 namnet Svenskberget. I ett stadsplaneförslag 1912 planerades en ny folkskola på berget ovanför Lådängen (Tornskolan kom dock att byggas på Alviksberget 1925 invid de andra skolhusen). Från Klyftberget (43 m högt) har man vidsträckt utsikt i alla väderstreck. Där fanns förr ett kärr (torrlagt med hjälp av sprängning, då småbarnsföräldrar uppfattade det som en olycksrisk).
Stadsplanelagd parkmark med vacker naturskog. Otäcka rykten om exploatering cirkulerar med jämna mellanrum (jfr Lillsjöparken och Slottsparken), SLÅ VAKT om KLYFTBERGET! Ulvsundaeken i Britadal, se Drottning Cristinas ek
ULVSUNDAPARKEN (1919). En skogsbevuxen och vild bergsrygg (c:a 25 m.ö.h.), som sluttar brant mot gamla Oxängen (kv. Magneten i stadsdelen Johannesfred).
Ulvsundaplan, ursprungligt namn på Lillsjöplan. Spårvagnslinje 2B sedermera 13 hade sin slutstation, Ulvsunda, vändslinga och stallar där (se Ulvsundabanan).
ULVSUNDAPLAN (1948) kom till när Tranebergsvägen fick sin nya sträckning och SS (SL) byggde sina nya spårvägshallar. Där stod förr villan Sofiero. Linje 13:s hållplats hette Ulvsundavägen, vars spårvägskiosk kom till 1927. Kafé 10:an och Kafé Hörnet. ULVSUNDASJÖN kallades förr ofta Ulvsundafjärden. Största djupet 19 m utanför Minneberg. Badplats i Svartvik ("Johannelundsbadet", Minneberg). Sjön trafikerades av "kullbåtar" från 1830, ångbåtar från 1859. Ångslupar trafikerade Riddarholmen - Bällsta bro till 1923. Bryggorna i Sandvik, Johannelund, Margretelund och Johannefred angjordes. Se Ulvsundaviken.
Ulvsundasjöns villastad, var namnet ett mindre villasamhälle söder om Norrby före 1914. Den omfattade hela Johannesfredsudden, men det blev inte många villor byggda (tomterna styckades från Ulvsunda av Max Wibom på Huvudsta). En villa fanns vid Norrby gård. En villa i hörnet Norrbyvägen/ Ulvsundavägen revs 1942 för att lämna plats åt Konsums restaurang "Rasten"/ Ulvsunda Värdshus (Restaurang Istanbul).
Ulvsundaskogen, forna 'Stora skogen' (Sätesgårdens Skog), omfattade stora delar av sydöstra Bromma. Den 9 juni 1801 rasade en stor skogsbrand, då "både Ulfsunda sätesgård, ej mindre än Karlbergs slott hotades"! "Den fasliga skogselden har delat sig samt tagit turen ned till den så kallade Stora och Lilla Essingen samt åt Drottningholmsskogen" (Landshövding J.M. af Nordin).
Nu återstår inom stadsdelen bara några små rester, störst är skogen på Ulvsundaberget, se d:o, och den vid Lillsjön. I slutet av 1990-talet blev de skogsklädda Glia- och Lintabergen (Riksby), åter tillgängliga liksom Kvarnberget.
ULVSUNDASKOLAN blev färdig 1950. På planeringsstadiet kallades den "Johannesfredsskolan". Lydde till en början under Riksby överlärardistrikt/ rektorsområde. Fr.o.m. 1968 sorterar den under Alviks rektorsområde. Här fanns också klasser från särskolan, från Hällsboskolan i Sigtuna och den kristna friskolan Stefanskolan. Nu finns där också Al Elown Islamia friskola. Skolgården rustades upp våren 1988.
Ulvsundaviken (ibland kallad Lillsjöviken) har ett djup på 2-5 m. Otillgängliga stränder och båtvarv. Våren 2002 fälldes träd och röjdes sly för att skapa kontakt mellan slottet och viken (en grusad gångväg ut på resterna av banvallen som användes vid bygget av Ängbybanan). Se Spången.
ULVSUNDAVÄGEN (1919) efterföljde Slottsvägen som landsväg till Bromma 1914. Till en början måste den göra en sväng runt slottet till den gamla 1700-talsbron över Lillån, den nya bron kom till 1936.
En polisstation byggdes 1914 (från 1919 fanns där också brandstation). Denna samhällets service drogs in 1976 (BHÅ 1971). Under första världskriget (1917- 1918) byggdes Landshövdingehusen. "Arbetarnas bildningsförbund i Bromma, östra sektionen", byggde 1928 en stuga för cirkelsammanträden vid Ulvsundavägen.
På Nr 46 fanns förr en gammaldags fiskaffär, på Nr 29 en välsorterad järnaffär och i Centralvillan en sybehörsaffär. Färgaffären lades ned 2001. Postanstalten Ulvsunda 2 öppnades 1915 (blev Bromma 12) och lades ner den 6/7 1984.
Spårvagnslinje 13:s hållplats vid Bielkevägen hette Prästgården (se Spårvägar).
Ulvsundavägens centrumfunktion utarmades totalt under de sista åren av 1900-talet!! Vägen (nummer 279) är mycket hårt belastad av trafik, avgaser, buller och vibrationer stör de invidboende, olyckstillbuden är många. Först 1996 fick de mest drabbade villorna 3-glasfönster. Jfr Ulvsundaplan och "Västra riksvägen".
Ulvsundaån, en rest av forntidens Ulfsund, se Lillsjö kanal.
UNGERSKA HUSET, f.d Ulvsunda prästgård (se Prästgården)
Valborgsmässoeldar har tänts på Lillsjönäsängen (kanske kan traditionen återupplivas?), men också på berget Åkerhielmsgatan 22, innan villan där byggdes på 1940-talet, och på Alviksskolans gård.
Vendelsrovägen (1908-1916), tidigare namn på Ulvsunda Slottsväg, efter en villa på nr 4, Vendelsro (efter Vendela Lindström, gift med möbelhandlaren Alfred Lindström i villa Alfredsberg på nr 2). Jfr Lindströmsbacken.
Vickebovägen, ett av de första namnen på Klyftvägen (omkring 1910). Efter Villa Vickebo byggd 1904 av Viktor Strandberg (upptecknat så sent som 13/5 -98 efter två 80-åriga damer fd Alvikselever). Jfr Strandbergsbacken.
Vidängen [Wijde Ängen 1743] var frälsetorp under Ulvsunda, och låg nedanför "Skol-berget". Gick 1819 upp i nybildade Alviks säteri. Från 1890-talet fanns där en handelsträdgård (E.J. Eriksson, trädgårdsdirektör vid Experimentalfältet). Den revs i samband med att spårvägshallarna började byggas 1942 (redan 1932 köpte Stockholms stad marken). Invid byggdes 1904 ett av Kungsholms villastads första hus, villa Alfredsberg (nyrenoverat i mitten av 1980-talet). Alviksskolan hade skolträdgård på Vidängen under krigsåren. Jfr På vandring i Alvik.
Villa Stenhyddan (KV 84), jfr Augustenborg resp. Torsborg
VÄSTERLEDS FÖRSAMLING avdelades från Bromma församling 1955 (jubileum 2005).
Kod: 01 80 29
Västerleds stadsdelsnämnd, sdn-område nr 7, verkade 1/1 1997 - 31/12 1999 varefter den slogs samman med Bromma stadsdelsnämnd (Sdn 6). Vid planeringen av stadsdelsreformen var "Ulvsunda Sdn" på förslag som benämning (enligt principen äldsta ortsnamnet inom nämndens område).
Västerängen [1743] låg väster om Lillsjönäs gård (där de nybyggda bostadshusen mellan Abrahamsberg och Lillsjön ligger). Namnet finns på en karta från 1743.
"Västra riksvägen" var föreslaget namn på Brommavägen (med fortsättning i nuvarande Bergslagsvägen) när den byggdes i mitten av 1930-talet. Den skulle ansluta till Enköpingsvägen och ersätta den gamla vägen från Norrtull via Järva och Ulriksdal. Andra kallade den för "Dårarnas väg" eftersom dåtidens trafik inte på något sätt krävde en väg av dessa dimensioner. I nutid ersatt av Ulvsundavägen/-leden.
ÅKERHIELMSGATAN (1924), är uppkallad efter de sista ägarna (1843-1902) till Ulvsunda slott, Gustaf Fredrik Åkerhielm (1776-1853), operachef och Gustaf S Åkerhielm, baron, överste kammarjunkare, statsminister m.m.
Flera villor från Kungsholms villastad fick stryka på foten när Tranebergsvägen drogs fram och hyreshusen i kvarteret Tegelsjö byggdes 1945 (jfr Villastadstomter och husnamn ...). På Åkerhielmsgatan 16/Ortalabacken 12, på avstyckad tomt, byggdes 2001 en ny villa, med avvikande form och placering.
Ängbybanan, spårvagnslinje 11 från Tegelbacken till Islandstorget, invigdes den 1/10 1944. Efterföljdes av tunnelbanan, Kungsgatan - Vällingby, som invigdes 26/10 1952. BHÅ 1948.
Ängen Sijltan [1743], på någon karta felaktigt Sÿltan, på hemmanet Nohra under Ulfsunda sätesgård.
Öknavägen var före 1950 namnet på Ulvsundadelen av nuvarande Margretelundsvägen. Jfr kv. Ökna (Kvartersnamn i Ulvsunda). I början av Öknavägen (2-8) låg Kungsholms lådfabrik från 1904. Se även Arlavägen resp. Elidavägen.
Öhrsängen [1743] låg sydväst om Lillsjön, bort mot Nora.