Abrovinsch	Provisorisk lösning. T.ex. "Jag hade ingen skruv så jag gjorde en abrovinsch med tejp." Uttalet "abrovink" förekommer också.
Baitans	Jättestor eller rejäl. T.ex. "Kanelbullarna i Haga är baitans!" = "Kanelbullarna i Haga är jättestora!".
Bamba	Skolmatsal. Förkortning av barnbespisning. Göteborgarna säger bamba ända upp på gymnasiet och ibland även på universitetet!
Bröta	Föra oväsen eller stöka runt. Bröt = buller och brötigt = bullrigt.
Bäsa på	Dra på i full fart / att ge gärnet. Full bäs = Full fart.
Bördig	Schyst / snäll. Stavas med r men r:et uttalas inte utan istället uttalas d:et mjukt.
Döna	Föra oväsen / dundra / dåna. Men även som "Döna iväg" = skjuta iväg hårt, t.ex. en fotboll.
Exter	Dumheter / ovanor. T.ex. "Han har såna exter!" = "Han har sådana dumheter för sig!"
Fippla	Pilla / peta / knåpa. Oftast i meningen att göra något onödigt krångligt och långsamt. Närbesläktat med feppla.
Feppla	Fumla. I formen feppligt kan det också betyda krångligt / komplicerat.
Flö	Flytta, stick iväg. T.ex. "Flö på dig!" = "Flytta på dig!".
Flöte	Person som är riktigt dum i huvudet och jobbig. Kommer troligen från rikssvenskans "bakom flötet". Kan ev. även tolkas som om att personen är tom i huvudet vilket gör att han/hon flyter bra... T.ex. "Han e ett redigt flöte." = "Han är helt dum i huvudet."
Go	Knäpp. T.ex. "E du go eller?" = "Är du knäpp eller?" och "E du go i hövvet eller?". Sedan finns det förstås "Goa gubbar" vilket konstigt nog betyder "Mysiga gubbar".
Gör, göra	Förstärkningsord. T.ex. "Gör gott" eller "Göra gott" = "Väldigt gott". Notera att g:et uttalas som g, inte som j.
Göra, gira, gura, sylta	Att gnugga snö i någons ansikte (mula). I västra Göteborg används mest Göra och Sylta, på Hisingen används mest Gira och i Kallebäck och Redbergslid används mest Gura. Notera att g:et uttalas som g, inte som j.
Himla	Förstärkningsord. T.ex. "Himla käckt!" = "Väldigt praktiskt!" Tack vare Kurt Olsson (Lasse Brandeby) har ordet nu blivit en del av rikssvenskan.
Hånka, hänka	Det militärer kallar att tolka. T.ex. att åka cykel med bogsering efter en moped.
Kinne	Biograf, kinematograf, kinotek. Används numera mest i Västergötland, runt Borås.
Kirra	Ordna, fixa, klara av. Ordet utlånat till 08:orna.
Knö	Trängas eller knuffas. T.ex. "Knö inte!" men även som "Knö på dig!" = "Flytta på dig".
Käckt	Rikssvenska och göteborgska: Käck person = Pigg, frimodig, trevlig person. Göteborska: Käckt = Praktiskt, fiffigt, bra. T.ex. "Himla käckt!" = "Väldigt praktiskt!" eller "Vilken käck pryl!" = "Vilken fiffig pryl!".
La	Väl. T.ex. "Det kan la du göra?"
Läska	Fresta, locka, reta aptiten. På rikssvenska verkar läskande betyda uppfriskande medan på Göteborgska betyder det frestande. T.ex. "Det är läskande att stjäla diamanten som ligger framme."
Môla	Vräka i sig mat. T.ex. "Det var så gott så jag bara môla!"
Môsa	Masa. Arbeta eller gå långsamt. T.ex. "Môsa inte!" = "Skynda dig!"
Måckligt	Avundsvärt. T.ex. "Han var måcklig som fick den största glassen!"
Natta	Dåligt, värdelöst, hopplöst. T.ex. "Det var rena natta." = "Det var hopplöst." Kommer nog från det rikssvenska uttrycket "nattsvart".
Paff	Används: "Cykeln är paff." = "Cykeln har punktering." En göteborgare blir aldrig paff, han blir häpen.
Parra	Väldig fart. T.ex. "Han hade en himla parra." = "Han hade en väldig fart.".
Rundstycke	Litet, runt, vitt bröd. I Stockholm kallas det för fralla.
Skit	Förstärkningsord. T.ex. "Skit gott" = "Väldigt gott". Orsakar ofta en del misssförstånd när göteborgare är ute och reser.
Skångra	Skaka och föra oväsen på en gång. T.ex. de gamla spårvagnarna skångrade.
Smeka	Smörgås.
Svale	Typiskt göteborgsord för Trappuppgång (och förstuga). T.ex. står min cykel just nu i svalen.
Sveriges framsida och baksida	Sveriges framsida = västkusten. Sveriges baksida = östkusten.
Tapp, bensintapp	Bensinstation, mack. Ordet är visserligen gammal rikssvenska men används fortfarande mycket ofta på Göteborgska.
Tetig	Någon eller något som är lite konstigt eller knäppt. T.ex. "Han var änna tetig." = "Han var allt lite konstig." Men även som "Åh, va tetigt." = "Åh, va jobbigt/irriterande."
Tjomme	Udda typ, kille, man. T.ex. "Jag träffade en tjomme på stan som försökte sälja grankottar."
Tjotta	Kasta. T.ex. "Tjotta iväg." = "Kasta iväg (långt).".
Tjottaheiti	Långtbort / långbortistan. Uttrycket "tjottaheiti" verkar vara MYCKET vanligare på Göteborgska än uttrycket "långtbortistan".
Tjöta, tjôta, tjôtgubbe	Negativa betydelser: 1: Tjöta / Tjôta = göteborgskt uttal av det rikssvenska ordet "tjata". 2: Tjöta = tjatig, jobbig människa. T.ex. "Han e en sån tjöta." = "Han är så jobbig." Positiva betydelser: 3: Tjöta = prata / diskutera / snacka, i positiv bemärkelse. T.ex. "Vi bara tjöta lite." = "Vi bara pratade/umgicks lite." 4: Tjötgubbe / Tjôtgubbe = mysig social pratig person. Alltså motsatsen mot en tjöta. Använd INTE uttalet "tjatgubbe" eftersom det då blir oklart vad man menar!
Träd	Krukväxt. Även mycket små krukväxter kan kallas för träd.
Tyken	Uppkäftig / oförskämd.
Vase	Litet barn, oftast liten pojke. T.ex. "Hej min lelle vase." = "Hej på dig lilla pojke.".
Vesen	Trött och hängig. "Man blir änna rätt vesen när man är bakfull."
Åpen	Glupsk, girig. T.ex. "Åpa dig inte!" = "Ta inte allting, vi vill också ha!" Kan även gälla andra saker än mat.
Änna	Nästan, liksom. T.ex. "De e la änna konstigt?" = "Det är väl liksom konstigt?"

Källa: http://home.tiscali.se/davidgot/